    
|
Jag ser mig själv i spruckna speglar, segnar ner och bleknar
Redan slocknar vekar ?? i natten Blundar bakom ratten, blod smuts och saltvatten Alltför djävulskt, vänder hem igen Ännu en av alltför många svåra killar Inga tårar trillar längre på min kind Bara blickar tomt mot solen och blir blind Ingen idé att hustla, vart jag än traskar Följs jag utan troll och gastar, taskigt va? Men dom är vackra när dom ler, precis som Saskia Precis som... Saskia Saskia... Bearbetar tvivel med att frenetiskt leta bak fasaden Men finner inte svaret på hur jag hamna i detta skalet Hur som helst så var det galet Jag är barnet ingen vill leka med Dansar själv i månens bleka sken Djävulen har gått hem på veka ben Dom onda jagen väcks när bubblan spräcks Och skalet knäckas och ögonen glöder Och mina ??? får flera bröder Och ännu fler lär dom få Men som Saskia var dom vackra när dom sov Precis som... Saskia Saskia... Gamla minnen täpper till alla sinnen Spärrar allting inne, lever kvar i forna dar Har i stora drag varit road av Att ?? och krossa bilden av vad ni tror jag var Men börjar då förtvivlat tvivla på det positiva i att stå vid sidan om Men säg mig vad annat kunde man vänta sig Öder ler mot mig men bara som ett hån vad kommer dom ifrån? Som har skitat ner min själ med taskiga trick En gång var den ren och klar som Saskias blick Precis som... Saskia Saskia... |
|||||||||||
 |
